Världsmusik.se

Det orientaliska – det “andra”

Jag har tagit upp det förut här på sidan men det är viktigt att då och då ta upp det igen. I själva verket är jag inte så särskilt förtjust över namnet på den här sidan. “Världsmusik” är en kommersiell term som kommit att stå för sådan där “annan” musik – sådan som inte är västerländsk musik. När man yttrar ordet “världsmusik”, vad är det första du kommer att tänka på? För visst är det inte den svenska folkdansen med nyckelharpan i högsta hugg? Och med säkerhet inte heller den amerikanska folkmusiken.

Istället tänker du antagligen på österländsk musik, som indonesisk gamelan och kinesiska pentatoniska skalor. Möjligen afrikansk musik, med trummor och heta rytmer. Kanske till och med sydamerikanska danser med maracas och cha-cha-cha.

Termen “världsmusik” buntar ihop alla världens musikkulturer som hör till gruppen “det andra”, ur ett västerländskt perspektiv. Det är ett problem, för det har sina rötter i västerländsk kolonialism. Och den här sidan har jag ändå aktivt marknadsfört som “Världsmusik.se”, för det är så besökare förstår vad sidan innehåller. Lägg också till alla de generaliseringar jag gör i mina texter. Att skriva bara 500 ord om musik i Etiopien är en oförskämd styggelse i sig. Samtidigt hoppas jag kunna illustrera den enorma musikrikedom som denna fula, kommersiella term har kommit att innefatta, och därigenom förhoppningsvis bidra till att folk ska se den som något annat än en genre i sig. Världsmusik känns för stort för att kallas för en “genre”.