Barnen och musiken

Categories: Allmänt
Tags: No Tags
Comments: No Comments
Published on: 02/04/2015

Alla är i grunden musikaliska, brukar det sägas. Det första ljud man verkligen hör är ljudet av sin mammas hjärtslag, varvid man absorberar en rytm i blodet som sedan aldrig riktigt lämnar en. En fråga som jag ofta ställer mig är dock – gör vi allt för att motarbeta denna naturliga musikalitet? Åtminstone i västvärlden känns det som att vi har distanserat oss från musiken. Vi kanske fortfarande “musikar” (för att använda Christopher Small term för allt som kan kopplas till en musikupplevelse; spelande, lyssnade, komponerande och så vidare.) men jag undrar om vi inte gör det mycket mer passivt nu än förut.

Kunskapsnivåer mäts ofta och jämförs internationellt, både bland barn och vuxna. Musikalitet är dock inte en faktor som inkluderas, och jag tror att vi skulle ligga hopplöst efter. Med kollektiv rikedom, ett ständigt pågående och lättillgängligt informationsflöde, och ett konstant självföreverkligandetänk kommer en tendens och en vilja att söka sig bort från hemmet; antingen genom resor eller övertidsjobb. Inom familjen spenderar man mindre och mindre tid tillsammans. Kanske har man inte tid att vara med barnen hela tiden utan tvingas be morföräldrarna om hjälp eller låta en barnvakt göra grovjobbet? Givetvis är det i grunden inget fel med det. Jag lever själv ett ganska hektiskt liv utan någon större vilja att förändra på det. Men ibland får man upp de där nostalgiska bilderna, som mest tycks förekomma i sagor och berättelser. De där bilderna där mamma och pappa barn kanske sitter runt en varm brasa och berättar historier eller sjunger tillsammans. Numera är musicerande inom familjen reserverat för “musikaliska” familjer med musikintresserade familjemedlemmar.

Denna uppdelning; huruvida man kommer från en musikalisk familj eller om “musiken går i familjen” eller inte, finns knappast i hela världen. I många länder i Afrika är musiken och dansen något så naturligt och sammankopplat med kulturen och levnadssättet så att specifika ord för dessa fenomen saknas. Barnen får lära sig avancerad polyrytmik innan de fyllt fem år. Musik och dans lär man sig inte genom att lyssna och imitera äldre generationer längre. Inte i Sverige. Där får man börja ta blockflöjtlektioner när man är sex och pianolektioner när man är sju.

Det är också något särskilt med barns klangfärg. Den västerländska gossopranen är ett fenomen som utnyttjats flitigt genom århundradena – så flitigt så att mångtaliga kastreringar förekommit (inte så ofta nu längre, som tur är). Men även hur barnens sång låter skiljer sig från kultur till kultur och från uppväxt till uppväxt. En av mina favoritlåtar som åtminstone delvis faller under den (förvisso problematiska) termen världsmusik är Pat Methenys “Above the Treetops”. Metheny’s syntharrangemang smälter här samman med en kambodjansk hymn som sjungs av en barnkör. Jag finner det oändligt vackert.

No Comments - Leave a comment

Leave a comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *



Välkommen till Världsmusik.se!

Världsmusik.se är en sida om traditionell musik i världens alla länder med massor av musikklipp och musiktips!

Hitta fler spännande musikartiklar genom att välja världsdel på startsidan eller i huvudmenyn!

Close Print

Världsmusik.se använder cookies för att förbättra din upplevelse av sidan. Mer info

På den här sidan används cookies för att ge dig en så bra surfupplevelse som möjligt. Genom att fortsätta använda den här sidan utan att ändra dina cookie-inställningar, eller genom att klicka på "OK, stäng denna ruta!" nedan så accepterar du detta.

Stäng